Jag fick ju böja mig igen för namnvalet.
Precis som med Wish hade jag tänkt något helt annat.
Så Scott får heta Scott som han gjort i sex månader nu.
Tänker att det namn jag graverat in på namnmedaljongen förmodligen kommer att bli nästa valp…hahaha…ja inte nu. Inte på länge. Men i detta hemmet kommer det alltid att finnas djur. De ger mig livskvalitet helt enkelt.
Vi jobbar på med den stora rädsla för ljud Scott har.
Det är väl inget konstigt egentligen; vi bor i ett lugnt område men ändå är det liksom 1000 gånger så mycket ljud som man någonsin kan uppbringa i en skog utanför Viterbo även då den är alldeles full med hundar, fåglar och hästar. Det går då inte att mäta med de oljud som en stad och dess innevånare kan utsätta ett par hundöron för.
Det krävs mycket lugn och tvättande av kläder för vi har inte fått in det där med att kissa i trädgården eller på promenad än utan det kan komma när man blir rädd. Som i mitt knä. Helst i mitt knä.
Jag funderar på det där med namnet när Scott far iväg in i huset efter att ha hört något han inte förstår igen för hundrafemteelfte gången.
Lille Skutt. Precis så.
Han följer mig överallt precis som Lille Skutt hänger med Bamse men rädslan är där och orsakar problem hela tiden.

Tänk om det är så att öronen kommer att lyfta när han vant sig vid att det alltid kommer att finnas en massa ljud runt omkring honom.

Fast det spelar ingen roll om de fortsätter hänga ner.
Han är världens sötaste lilla räddhare.
Min lilla Scott/Skutt.
Och därmed har jag också insett att namnet är helt riktigt för honom.
Perfekt namn på sötnosen, sex månader då är han väl i värsta slyngelåldern, men det kanske visar sig när han är mer trygg. Det är underbart och jobbigt med nya hund-familjemedlemmar. Kram
GillaGillad av 1 person
Han visade faktiskt lite slyngelaktighet i natt. Han hade kommit över sin skräck för bastdraperiet som hänger i köksutgången, gått ut och hämtat en gammal tennisboll som vi lekte med igår och nedmonterat den totalt. Tur att det var en gammal boll. Kram
GillaGilla
Hej Marika! Nu är jag hemma igen från Stockholm!
Så kul att höra att Scott har kommit hem till er och att välkomnandet blev så lyckat! Wish har fått en kompis, och du har blivit lite av en drottning! Jag tänker på drottning Elizabeth II, som ju hade ett helt gäng corgis. Så mysigt!
Kram till dig! Anna
GillaGillad av 1 person
Ja, och de hänger efter mig båda två hahaha! En riktigt drottning. Kram till dig och hoppas allt gick super i Stockholm
GillaGilla
Hej Marika! Nu är jag hemma igen från Stockholm!
Så kul att höra att Scott har kommit hem till er och att välkomnandet blev så lyckat! Wish har fått en kompis, och du har blivit lite av en drottning. Jag tänker på drottning Elizabeth II, som ju hade ett helt gäng corgis. Så mysigt!
Kram till dig! Anna
GillaGilla
Hej Marika!
Men lilla hjärtat då❤️ Ja, storstadens ljud kan vara skrämmande och oundvikliga dessvärre. Här smälls det ju smällare också vid varenda festligt tillfälle som kan tänkas och det är väldigt jobbigt för hundar ofta, min Dolly gillar det inte och därmed inte jag heller🥺
Öronen är precis som dom ska vara😊 Vi hade foxterrier tidigare och där är det ju tvärtom, öronen ”ska” vara neråt enligt rasstandard… Vissa får ett av varje, ett ner och ett upp och det är så himla gulligt och ser lite busigt ut tycker jag🥰
Jättego ser han ut lilla Scott🥰
Kramar!!
GillaGilla
Här smälls det också ofta men det verkar som Wish hör sämre nu för han blir inte lika rädd som han brukar bli. Visst är han fin i sina hängande öron? Han är go! Kramar tillbaka
GillaGilla
Så fint skrivet och tänkt. Tänk att ni var så rätt för varandra, allihop. Det tar tid att vänja sig vid en stad när man är från landet, det vet jag av egen erfarenhet. Och du också, antagligen.
Så himla roligt att Wish också tycker det här nya är helt OK. Att han gillar att gå på promenad igen. Ja, det känner jag också igen mig i, detta att det inte längre är så lätt att bli entusiastisk och att man behöver någon som hjälper till.
GillaGillad av 1 person
Tack! Ja lite nya friska vindar behövs emellanåt och jag tror det var precis rätt tid för det.
GillaGilla
Det är stor skillnad mellan livet på landet och livet i en storstad. Våra hundar är inte vana vid stora städer så när de är med i Stockholm så har de verkligen mycket att insupa. Egentligen borde vi kanske träna dem vid mer stadsmiljö… Jag tycker att namnet passar bra.
Kram
GillaGillad av 1 person
Fast om de ska leva på landet är det ju ganska onödigt med stadsmiljöträning tänker jag. Bara stress. Tack! Kram
GillaGilla
Vad jobbigt att han är så rätt lille Skott, men jag hoppas han vänjer sig, han verkar ju ändå vara trygg med er alla och det borde göra underverk på sikt. Kram
GillaGilla
Det går ju framåt. Ja, det är jobbigt. Trodde inte att han skulle vara så rädd ju. Kram
GillaGilla