Jag är ju aldrig sjuk...ja ja, bortsett från dumma cancern då...Tänker mera på den där influensan. Den som däckar alla runt omkring mig.Ibland önskar jag nästan att jag ska bli sjuk. Få bara ligga där som ett vrak utan några som helst krav.Bara få den där extra vilan som man ibland kan behöva...Men på något konstigt …
Kategori: Senza categoria
Mammor och pappor…
Jag fick en fråga på mitt förra inlägg; "varför är alla så besvikna på sina mammor?"...Och papporna då?Hmmm, tänkte jag...hmmm lite till...Nej, det är rakt inte så att jag, för jag kan ju liksom bara svara för mig själv, inte alls är arg någonsin på min far. Klart jag blir irriterad över hans handlingsförlamning. Att …
Mer skapande åt folket
Jag ser intervjun med Laleh och tänker att det är så sant och så vackert det hon säger. Att vi måste få skapa fritt. Alla.Då går det upp för mig att jag ju fått något fantastiskt från min mamma.Ni vet, jag är ju väldigt ofta kritisk, på kant och besviken när jag talar om min mor.En …
Tråkiga tråkfia
heter jag.Går så långt ner i det svarta.Rullar mig runt.Tycker förbaskat synd om mig, mina barn, min man och varför inte hela världen när jag ändå är där...liksom...Vaknar på natten och tänker att "vad tusan sysslar du med".När jag vaknar är det regnuppehåll och tolv grader varmt igen (igår 4).Så jag knyter på mig skorna …
Hjälpa varandra
Det är vår uppgift här i världen att ge en hjälpande hand när vi kan.Så ser i alla fall jag det.Ibland sker detta alldeles av sig själv.Någon i ens närhet nappar på något man skrivit. En kurs man gått.Jag var tillbaks och gjorde andra hälften av workshopen "harmonisk sång" igår.Med mig följde en vän som jag …
"Jag blir så glad när solen skiner"
Fast det gör den inte...eller bara emellanåt om man ska vara ärlig...det regnar ofta just nu...och mycket...Det är mera metaforiskt tänkt.Jag är sprudlande glad.En fin vän har nappat på min kärleksförklaring till workshopen med stort W.Igor kommer tillbaka. Fast närmare mitt hem. Yes!Vi kommer att vara tillsammans på lördagen kompisen och jag...söndagen, som jag redan beskrivit, …
Såna där dagar…
...då jag bara skulle vilja flytta till den där öde ön som finns i min fantasi....eller så finns den och jag ska bara leta upp den...De dagarna då allt bara allt tornar upp sig och hopar sig och hotar mig...då vill jag fly...dra iväg utan att ta med mig någonting...bara mig själv...kanske barnen...Fast det gör …
Fega mig ur och fega mig in
Det slår mig där jag står och tittar på skridskoåkande svenskelever, son och arbetskamrat...att jag fegar mig ur igen...som så många gånger förut...kanske hela mitt liv är ett enda långt fegande ur.För mig kommer alla de där gångerna då jag överlåtit åt andra.Sagt att; jamen det kan väl ni göra...jag ska ju ändå flytta...hem till …
Går inte an…
...verkligen inte...mannen och jag tittar bestört på varandra när äldste sonen säger att han aldrig satt sin fot i St Peters kyrkan. Va? Jamen var han inte med när faster/morbror/kusiner var här? Nej, han var i skolan.Minstingen tittar också på oss. Frågande.Det går bara inte. Man kan inte leva i Rom utan att ha varit …
Jag önskar
Jag skickade ju ut min önskning i världsrymden...även om lanternan fastnade i ett träd...Kan inte låta bli att tänka på det...att jag i alla fall ska bli hörd...Vi är värda det, säger jag mig själv...Min familj och jag...Önskar även med hela hjärtat att någon ska höra av sig...ja, jag vet man ska inte berätta sina …