…nej, det blev ingen pinsam jul. Fast det såg så ut i början. Pinsam var det jag tänkte när mina föräldrar stod emot alla påtryckningar och stannade i Sverige. Pinsamt var ordet mannen använde när han ringde mig och sa att hans pappa var bort bjuden inte bara den 26 men även den 25 december vilket innebar att vi skulle ”passa” svärmor i två dagar.
Detta plus att svärfar undrat om jag inte kunde flytta på min första kemio-behandling då han absolut inte kunde passa barnen p g a en viktig middag…jo, visst blir det pinsamt då…
Vi tillåter inte att det blir pinsamt. Fast det kan kännas så.
Den 24 firar vi här med svärfar och svärmor. På vårt vis. Barnen njuter av julklappar. Vi låtsas inte om att svärfar spinner och åmar sig. Hans skuldkänslor är märkbara.
Den 25 åker vi till vackra Amelia i Umbrien. Vi var egentligen inbjudna till min svärmors kusin den 26 men hade redan planerat in annat då. Så vi gör en kupp som får svärfar att tappa andan…han kan ju inte vara med…
Vi går långa härliga promenader i det friska vädret.
Njuter av utsikten från domkyrkan högst uppe i byn.
De vackra gamla klockorna börjar ljuda när vi står precis under tornet.
I mejeri affären har de byggt upp en julkrubba med ost-djur…
Sen njuter vi av att bli omhändertagna i kusinernas fina eld uppvärmda lilla hus.
Visst är det komplicerat att baxa upp svärmor de två gånger hon måste upp på toan vid trappans slut. Hon vet inte längre var hon sätter fötterna.
Men vi har många till hjälp.
Den 26 är vi hemma oss igen. Mannens bästa kompis och hans mamma är med.
Det blir en bra jul i alla fall. Barnen ägnar sig åt sakerna de fått. Vi är tillsammans.
Allt annat får rinna av oss och ut i intet.
Santosha!
Pranayama i Rom 
Rinna av oss och ut i intet. Så rätt! Och jag gillar din lilla kupp 🙂 Heja dig! Må gott min vän. Santhosa!
GillaGilla
Din inställning gjorde julen varm, ändå.
Kram och Gott Nytt!
GillaGilla
Fint av dig att låta allt rinna av och inte få fäste och skapa dig en fin jul ändå!!
Kram Lotta
GillaGilla