73

hon skulle ha fyllt det idag. Men så blev det alltså inte.

Min mor har redan varit borta i sex månader. Ofattbart!

Ni som har följt mig länge vet att mitt förhållande till min mor inte alls var rosenrött alltid. Inte alls. Det var i mycket vi inte förstod varandra.

Ändå tror jag att jag förstått så mycket efter att jag fått mina barn. Efter att jag gick från frisk till sjuk. Efter att ha sett henne så hjälplöst förlamad.

Att allt inte är svart eller vitt.

Ja, massor tänker jag och särskilt idag, när jag inte kan ringa henne för att gratta.

Så jag gör det härifrån:

” Grattis mor! Hoppas du får världens mest underbara tårta och massor av rosor! Kramar i kilovis! (vet du att jag lyssnar på Elvis medan jag skriver….)”.

DSCN2901
Bild från 2015

5 reaktioner på ”73

  1. Åh, vi är flera som har mammor födda i oktober. Min skulle ha fyllt 75, liksom Carinas, förra veckan. Jag hade inte heller någon riktigt djup samhörighet med mamma, inte så att vi hade konflikter som satt djupa sår, men vi var väldigt, väldigt olika som människor och vi kom aldrig så långt att vi hann mötas i ödmjukt samförstånd. Jag har reparerat mycket efter hennes död och är fullt övertygad om att det är möjligt. Yogan säger ju att det inte finns någon separation och jag tycker det är fantastiskt att det även kan gälla när döden skiljt oss åt rent fysiskt.
    Kram ♥

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s