- Min resa till stora, nödvändiga men skrämmande sjukhuset. En resa där jag förvisso ser vissa skönhetspunkter som; nedgången till busstationen efter tunnelbanan där konstgjorda sjön skymtar fram och statyerna som jag tror är…kanske Sankt Gallicano (dock har jag ej hittat något som ger mig stöd för det) och Jesus (så står det i det jag kan förstå av latinet) med en fisk i hand.
- Jag ammar bebisar = han sover. Jag vyssar bebisar som är klarvakna mitt i den mörka natten = han sover. Jag väntar in tonåringar som jag tror har dött under natten, på soffan medan jag sover fem minuter här och fem minuter där = han sover.Dagen efter måste han sova för han har sovit såååå dåligt i alla ovanstående fall…ja jo, kanske behöver jag också sova…om jag vill.
- Kör en son till köpcentrat för att köpa massor av brallor. Kommer därifrån med ett par som jag måste rallytvätta sen, utan värme och utan torktumlare, för att han inte har något att sätta på sig. Detta gäller för vilken son som helst i denna familjen.
- Jag vet att jag är frisk. Min hosta beror på den eviga vätan som i sin tur beror på regn och frånvarande lägenhetsvärme. Ändå lyckas läkare pricka in något som är fel. Ge mig mera undersökningar att göra. Öka min oro så att även ryggont ingår och blir cancer som sprider sig i hela kroppen.
Pranayama i Rom 
Hoppas på det bästa.
Mammors sömnlösa nätter från barnen föds till de blir vuxna känner jag igen, medan mannen sover gott, orättvist. Varför är det alltid vi som oroar oss och förstår allt som kan hända.
GillaGillad av 1 person
Men Marika hur har ni det i ovädret, det låter förskräckligt när jag hör på nyheterna. Hoppas ni inte blir så drabbade. Kram, tänker på dig.
GillaGilla
Folk fick träd på sig och dog. Just nu har vi paus men hör att på andra ställen drunknar folk i vatten. Detta är inte normalt. Klimatet har förändrats fatalt. Kram
GillaGilla