Landar i Sverige och är trött. Släptrött. Här finns det massor att göra. Om man vill. Gör det som behövs. En toalett i taget. Förstår inte. Känner mig bara besvärlig. Och trött. Försöker planera saker med kompisar och kusiner. Alla är så upptagna. Jag då?…ligger på soffan och tänker att dagarna bara försvinner. Ändå är det bara måndag. Tredje dagen här.

Vädret är också konstigt. Regnigt fast ändå inte. Allt är som vanligt fast ändå inte.

Som om jag fått en chock av att komma från det hetsiga tempot i Rom irriterar jag mig på; folk som kör i 30 km i timmen, vänder alla barcoder mot kassörskan så hon ska slippa jobba för mycket, att jag inte kan betala med kontanter på biblioteket längre. Hjälp! Jag kommer att behöva semester efter detta. Semester som handlar om att bara gå omkring bland kringswishande bilar och sniffa sopor i fyrtiogradig hetta medan jag försöker betala saker med kort.

Finns det någon bot för detta tro?