Vänner

Det är grejer det. Vänner som finns där och ställer upp i vått och torrt.

Vännerna som konspirerat per telefon (ena kompisen hatar telefoner mer än vad jag gör) och fixat en resa jag bara behövde så mycket att jag knappt ens insåg det själv.

Vännen, som jag sällan träffar numera då sjukdomar och familjeproblem stoppat oss, som insisterar på att jag ska bege mig till den där fantastiska platsen med massor av termalpooler i olika gradationer och stigar med havet som start.

Man fattar inte alltid vad som händer men det är bara att hänga på.

När vänner säger att man ska till Ischia så ska man det.

Då bara lyssnar man, tar emot, åker dit och hamnar på ett underbart litet familjeägt hotell i den ljuvligaste miljön.

Närmaste samhälle, Sant’Angelo, på tio minuters promenadväg.

Hotellpoolen med varmt termalvatten som köptes av en svenska från Stockholm, vid namn Astrid, för många år sedan.

På hotellet får man veta att vännen som bokade insisterat på en speciell plats för en att göra morgonyogan på. Vilket blir terrassen ovanför poolen. Så underbart.

Den där andra kompisen som i många år åkt till Ischia och som ”tjatar” mig blå på FB att jag ska åka till Poseidon. Den största termalparken på denna fina vulkanö.

Först säger jag nej. Har bara två och en halv (knappt) dag. Men hon skriver långa svar på ett inlägg och jag tänker om. Tänker rätt. Det är ett tecken. Frågar vid frukost andra dagen om det är svårt att ta sig dit. -Äsch, tio minuter med buss, svarar den mycket snälla ägarinnan som upplät takterrassen till mig.

Sen halar hon upp två bussbiljetter också. En för ditväg och en för hemvägen.

Enda bilden då jag sedan klokt nog låst in mobilen i ett förvaringsskåp och lämnat den där halva dagen.

Nä, där ljög jag. En bild tog jag på kartan man får när man kommer in. Finns på många olika språk såklart.

Fattar inte alls sen hur jag tänkte när jag sa nej. Jag bara älskar att vara i vatten ju.

Går fullständigt bananas på att först bada i 40 graders vatten i 3 minuter och sen 15 grader i 15 sekunder. Vill ha mer. För att inte tala om bubbelpoolen, nackduschen och havsvattenbassängen och och och…

En hel dag för 40 euro. Så värt det. Om ni är nyfikna kan ni läsa mera här.

Jag är helt slut på kvällen och min uttänkta shoppingrunda i Sant’Angelo på kvällen får jag hoppa.

Behöver ändå inget mera. Bara sängen.

Som avslutning på min minisemester ligger jag några timmar i skuggan vid hotellpoolen, förmiddagen innan jag ska hem igen, och tänker att det var fjuttigt med bara några dagar.

Nästa gång stannar jag minst en vecka.

Ja, för havet finns ju också. Kristallklart och såååå inbjudande.

Och det finns mycket mera att upptäcka här. Säger jag som bara ville vara stilla.