Om inte ens månen kan hjälpa…

Jag laddade mina kristaller i månens ljus. Hela natten fick de ligga ute.

Jag mediterade under det lysande klotet och brände det jag inte vill ha.

Så fick jag det ändå. Ännu ett uppskjutande. Ännu en förlängning i det jag inte vill vara kvar i.

Har jag riktat siktet fel.

Är det inte tillräckligt nu.

En ångest som byggts upp här hemma och som emellanåt är helt olidlig fastnar igen på tvären.

Mitt illamående får jag dras med.

Klarade mig utan kräkningar under båda mina graviditeter. De kanske kommer efter 21 och arton år hos vissa. Eller bara hos mig.

Får helt plötsligt svårt att se var jag ska sätta fokus nu. Vet inte hur jag ska orka till den 29 maj. Finns det datumet ens?

4 reaktioner på ”Om inte ens månen kan hjälpa…


  1. Kan du försöka vila i att det finns en plan och att vi är omhändertagna? Det känns så omöjligt när saker inte blir som vi vill, jag veeet. Men kan du ändå försöka leka med den tanken? Och släppa taget om alltihop?❤

    Gillad av 1 person

    1. Jag försöker Carina. Drog kort för hela året och har elefanten denna månad = tillit. Bara det att igår rasade jag rakt ner i hålet. Var så himla säker på att nu så! …

      Gilla

      1. Och det är ju precis det som alltid ställer till problem för oss, att vi skapar en föreställning om hur vi tror att det ska bli och vara. ”Nej tyvärr”, svarar universum. ”Allt är inte på plats ännu.”
        Tänk så bra om vi kan göra som Björn Natthiko sa: ”Öppna handen, släpp taget om situationen och låt allting ske precis när och på det sätt som det är meningen.”
        Universum vill oss väl❤

        Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s