Har ju bestämt mig för att hålla ångan uppe med ett inlägg om dagen.

Hittills har det gått alldeles utmärkt. Idag känns det trögt.

Jag har rubbat mina vanliga hemmaluffarcirklar. Men jag försöker. Skam den som ger sig!

Idag kom jag iväg till mina vänner som hade sitt nyblivna ettåriga barnbarn hemma hos sig. Jag ville lämna presenten.

Det började inte bra så jag fick stoppa i mig två piller för att åtminstone stoppa toabehovet. Formel 1 tvåor är inte roliga alls. Lite bättre än när det kommer ut andra vägen, men inte mycket.

Magen gjorde fortfarande ont när jag körde men det är som sagt något magiskt med att träffa små barn, äta tillsammans med andra och bara prata prata prata.

Vi har ju känt varandra sen jag kom hit.

Det finns mycket att avhandla.

De har sett och förstått mycket innan jag gjorde det.

Flickan, som jag inte sett sen hon var 3 månader, är ett helt underbart litet barn.

Hon djupstuderar mig länge innan hon ens ler mot mig.

Sen leker vi tittut och tittar på bilder tillsammans.

Jag stannar hela dagen. Flickans föräldrar kommer också.

Mitt magont är nästan borta när jag kör därifrån.

Det är uppfriskande med dessa möten.

Jag känner mig nästan pånyttfödd när jag kommer hem. Trött men pånyttfödd.

Det blev en alldeles underbar dag och jag tackar min envishet för att jag åkte.