Jag gick med i en FB grupp som handlar om sköldpaddor. En vän tipsade om en sådan för ett bra tag sedan. Jag mindes att jag skickade en inskrivningsansökan sen glömde jag bort det. När vännen påminde om gruppen kom jag på att jag aldrig fått något svar. Jag hade glömt fylla i en fråga som låg som grund för att få bli inskriven. Hårda krav på oss stackars sköldpaddsfolk. Svarade på frågan men fick aldrig veta om jag var antagen…eller rättare sagt jag blev aldrig antagen.

Men i den här gruppen gick det lätt som en plätt att bara halka in.

Om ni vill ha ett gott råd eller ej så kommer det här; gå aldrig med i någon form av dessa fanatiska grupper vad de än må handla om!!!

De får er bara att må dåligt. Ifrågasätta era tidigare kunskaper och hjärnkapacitet. Tro att ni är de sämsta djurägare på jorden.

Jag skulle aldrig få för mig att sätta in bilder där på mina sköldpaddor eller fråga ens vad de har för kön för man blir bombad av folk som alla, precis alla, är experter.

Det är kommentarer som ”de skulle ha det bättre i fängelse” eller ”herregud vad tror du att den ska överleva på. Det finns ju inga växter den kan äta”.

Tonen är hård. Orden är elaka. De skär i mig att läsa dem.

Nej, jag nöjer mig med att se vad de andra får för domar. Funderar varje dag på om jag kanske borde slinka ur gruppen lika snabbt som jag slank in. Sen är det med skräckblandat intresse jag sitter där och läser om att det, som den förre ägaren slog i mig , räckte med sallad och lite morötter eller lite avfall från grönsaksmarknaden för att föda upp dessa urtidsdjur är fel fel fel.

I panik handlar jag hem en stor påse cikoria (som snabbt börjar bli gammal om man inte använder den bums) för att senare läsa att man ska odla cikora för det är det bästa. Köper bläckfiskben i djuraffären som egentligen är till papegojor och kostar 2 euro för att sen upptäcka att man kan få dem gratis hos fiskhandlare och då slipper man också plocka bort den där metallklämman som ska hålla fast benet på papegojans bur (helt säkert ligger kostnaden i klämman och förpackningen).

Som bäret på tårtan vägrar mina sköldpaddor att ens smaka på det jäkla bläckfiskbenet. Även de stora nobbar det.

Senare läser jag i samma grupp att man ska ge dem sånt de hittar i naturen…va f….alltså inga bläckfiskben. Detta är ju jordsköldpaddor. Kräsna jäkla jordsköldpaddor som inte alls uppskattar mina uppoffringar.

Förresten skulle de där i gruppen slita mig i bitar om de såg min nya inhängnad också.

Säkert alldeles för liten för fyra små busar.

Och då ska jag absolut inte någonsin nämna att de spenderar sina dagar med att försöka klättra upp och rymma därifrån.

Sån djurplågare är jag.

De stora då? Hur har de överlevt i alla dessa år med bara sallad och minimalt med gräs? Förra ägaren hade knappt något gräs här.

Kanske vet inte dessa paddor som rultat runt här sen 70- och 80- talet att man bör leva på maskrosor om man är sköldpadda. Vet de ens att de är sköldpaddor?

Jag frågar en som kommer lunkandes där jag sitter med mitt morgonkaffe en dag men får inget egentligt svar mer än att den tuggar lite på min skål som jag satt ner till hunden för att han ska slicka rent den på det sista av yogurten. Detta har han redan gjort omsorgsfullt (här vill jag absolut inte höra att hundar inte ska äta yogurt för det vet haningenting om). Sköldpaddan är bara intresserad av kanten. Inte äta bläckfiskben men keramikskål jomenvisst!

Visst ser man i blicken att den svarar; -medan du tänker på vad som är bra för mig så lever jag i femtio år till och då är du inte ens kvar på FB.