vill jag fokusera på. Jag vill ju inte bli en gnällsopp som tycker att livet är allmänt orättvist, och särskilt mot mig. Så är det ju inte alls.

För jag har en familj som älskar mig. Ett hem med tillhörande trädgård. Jag har två starka ben som tar mig runt, fast de inte gärna springer. Jag har en hop vänner, både cyber-och reallife-sådana, som stöttar mig och gör mig glad. Min hund som håller mig på marken med sina jordnära behov. Jag kan strunta i att städa och ta det t ex i morgon istället bara för att jag hellre vill göra min yoga. Mat kan jag äta varje dag. Jag kan planera en resa tillsammans med min familj. Jag har en man som kan, åtminstone än så länge, försörja oss alla, ordentligt.

Ja, när jag koncentrerar mig på det jag har så ser jag att det är en hel del fint.

Så istället för att fortsätta vältra mig i sorgligheter om jobbsituationen så inriktar jag mig på allt som är vackert. Som de här två.

Det är sånt jag blir glad av.

Och faktiskt kan jag ta itu med mig själv och göra något nytt.

Bara om jag ställer in mig på det som är vackert och riktigt för mig.