Läser ett citat på en blogg; Du kan leda hästen till vattnet men inte tvinga den att dricka.
Ser hur det så väl passar in.
Men hur gör man när ens älsklingshästar tvärvägrar att ens sticka ut tungan i fyrtiograders värme och efter lång ritt?
Sätter man sig ner och tittar på när de långsamt dör?
Eller vad?
Jag kan bli tokig på sånt här.
Kanske håller jag på att bli det med.
Åh Marika. Andas. Titta åt andra hållet 🙂 Ingen dör självmant så att säga. Ibland är det hårt att leva med tonåringar, men tro mig, det är en fas även om det känns som en evighet. Du är en klok och varm mamma, det är jag helt säker på, oavsett vad du skriver här eller om du blir sjukt arg ibland. Vem har inte blivit det? Ingen är perfekt. Så andas. Krama din man och känn att allt går över. This too shall pass!
GillaGillad av 1 person
Ja, jo jag vet ju det. Tack Annika! Ibland känns det som jag dras ner i allt det negativa en tonåring kan haspla ur sig. Som om mitt omsorgsfulla och tröttsamma kämpande med att bygga upp skyddsmur bara rämnar. Att jag bygger och bygger men inte får ett skit tillbaka. Det är inte så, det vet jag. Kram
GillaGilla
En varm tanke och en stor kram till dig! ❤
GillaGillad av 1 person
Vet du, jag har sagt det förut, men du får aldrig glömma att du är den bästa morsan till dina killar. Den bästa!
♥
GillaGillad av 1 person