Vi behövde lufta vårt förhållande. Emellanåt måste man det. Bara dra iväg över en helg på tu man hand utan varken tonåringar eller hund. Rymma fast i ordnade omständigheter. Väl medvetna om att ordningen kan vara upp och ner vid hemkomsten.
Denna gång tog vi tåget till Florens. Jag hade aldrig varit där och mannen minns inte så mycket då han var där sist på klassresa i tonåren. Det tänker jag inte vidareutveckla. Host host!

Vårt tåg , som kom ifrån Neapel, var 15 minuter försenat. Innan vi kom ifrån Rom hade vi 19 minuters försening. Tåget rullade iväg så snart vi satt oss. En man som hjälp sin fru att kånka upp resväskan blev kvar. Han fick snällt åka till Florens med oss andra trots bil parkerad vid stationen i Rom och att han inte alls skulle med. Först skrek han och bråkade. Sen släppte han taget. Man kan inte stanna ett helt tåg för att en människa gjort fel. Jag vet inte om han även fått böter för att han var utan biljett, men när vi går av i Florens tog han adjö av sin fru med ett leende.

Vi njuter i två dagar av att leka turister bland tusentals andra. Vi kommer inte in i Domkyrkan på grund av den långa kön som aldrig sinar. Inte kommer vi heller upp i kupolen som är fullbokad till tisdagen. Däremot klättrar vi upp i Giottos klocktorn och det räcker och blir över med de 483 trapporna dit.

Ja, vi hade en bra helg. Bra det för sen är vi tillbaka i centrifugen igen.