av situationen.

Vi tvingas vara hemma.

Fast vi är italienare så vi gör det med moderation.

Smygträffas…

Jag har två extra jobb. Ett har jag precis börjat och ett skulle jag ha avslutat om tre veckor.

Det som skulle avslutas om tre veckor får panik. Måste till Sverige nu! Släpper allt och drar. Rädd att mista ett jobb.

Det alldeles nya jobbet hinner jag vara på en dag. Sen stängs alla skolor ner.

Just nu bara för en vecka, fast ryktena går om mera.

Allvaret är mycket större än vi tror. Tydligen.

Jag har kämpat för att få in min äldsta son på ett projekt. Nu är han hemma igen.

Jag har använt klorna för att minsta sonen ska få hjälp. De svarar mig inte om jag kan lämpa av honom där på måndag.

Våra vänner i norr är helt isolerade. Gränser stängda.

Ja, jag får gåshud när jag skriver detta. Tänker på alla planer. Då kommer mailet.

Kursen jag skulle börja nästa helg och som jag sett framemot är framflyttad. Till april.

Det betyder att vi slutar i slutet på juni eller början på juli. Och min resa till Sverige som

jag måste göra för att se så att allt är bra med far och de andra….hur blir det nu?

Nej, jag går för långt fram nu. Alldeles för långt.

Vi får ta en dag i taget.

Börjar med att gå i regnet med min hund.

Njuta av en folk och hundtom park.