Om ni har mental ohälsa i familjen.

Om ni har genomlevt skrik så det rungade och ni tänkte att grannarna satt redo med fingret på 112. Lördagskvällen som var tänkt som mysig och opretentiös.

Om ni släppt ut hunden i trädgården för att sen knappt hitta honom igen ovannämnda kväll (ja, man kan gömma sig bra på 130 m2)

Ja, då kan jag tipsa om något som får er att återfödas dagen efter: ta en runda i er trädgård/park eller terrass.

Observera noggrant framstegen som gjorts sedan ni sist var där.

Knopparna som kan vara tulpaner…eller narcisser…dåligt insatt men de två är möjliga alternativ.

Detta trots busiga fåglars framfart. Varför liksom? Bomaterial slänger man väl inte på marken? Eller är det min matt-ätare som agerat igen? Hmmmm….

 

Notera alla nya citroner som är på gång på ett träd som inte verkade trivas.

 

 

Njuta av att kamelian sprutar blommor för fullt nu. Fylla bröstet av tacksamhet.

Det tar inte bort den mentala ohälsan. Lindrar inte helt smärtan över att du så lite kan göra.

Men det fyller dig med kärlek för livet. Påminner dig om det ditt syfte. Att samtidigt orka fortsätta.

Vi gör alla vårt bästa. Det bästa vi kan, efter våra förutsättningar.

Saker kommer tillbaka som en boomerang ändå.

Vad du än valt så är det fel i någon annans ögon.

Så skit i det och njut av att livet fortsätter!

Ja, det var i stort sett dagens tips.

Kanske fördjupar jag detta tänk om att göra fel eller rätt som förälder senare.

Kanske inte.