Längtar helt plötsligt efter riktig mat.

God mat.

Melanzane alla parmigiana med ett gott glas rött till.

Ska det var så knepigt att komma dit?

Ja, för det är fortfarande väldigt mycket överkurs för mig.

Häromkvällen tänkte jag på kokta ägg och spenat. Det riktigt vattnades i munnen för första gången på länge. Min vän som lidit av svårt magsår säger att det är ett tecken på att jag håller på att läka. Att bara den där lusten kommer tillbaka.

Fast sen sitter jag där och tuggar och tuggar. Får knappt ner det. Väldigt långsamt går det. Ett och nästan ett halvt ägg och lite spenat. Resten får hunden som blir överlycklig.

Det ser ut som om det är ljusår till melanzane…

Kompisen säger att när jag är redo och magen inte längre sparkar bakut så ska jag bara hojta så köper hon världens bästa melanzana och det bästa röda vinet hon kan hitta. Hon har allt precis där hon bor. Och så skålar vi för att jag är frisk.

Ser fram emot det.

Fast vi får nog göra det när äldste sonen inte är hemma.

Han har bestämt att jag ska hålla mig till Keto-diet och jag är inte så säker på att rödvin ingår där.