Då jag har privilegiet att ha två morsdagar, en italiensk och en svensk, men ingen egen mor att fira sedan sju år tillbaka sätter jag in pengar på två olika organisationer som berör mammors situationer. Vill inte skriva vilka det är för jag tycker att man ska välja själv vad man tycker pengarna skall gå till. Kan bara nämna att en organisation är det en svenska som driver. Vet att hon stöttar kvinnor och deras barn som sitter i flyktingläger. Hon är ofta på plats själv också.

Jag vill stötta mammor för att jag är en mamma själv. När min son säger att han ska träna för att kunna slåss när tredje världskriget bryter ut så svarar jag; – träna du, fast om tredje världskriget bryter ut kommer denna mamma stänga in dig och din bror i någon källare någonstans i väntan på att skicka er till ett ”safe place” (om det nu finns ett sådant längre…). Efter vad jag har förstått så är alla de hatade ”ensamkommande” flyktingpojkarna just det; skickade av mammor som försökt rädda vad som räddas kan. Mammor som också sitter fast i usla flyktingläger, i t ex Grekland, med små barn att försöka ta hand om och massa hemska upplevelser i bagaget.

Jag vill också fira de mammor som gått igenom ivf (själv gjort det. Vet vad det handlar om) och sen förlorat sina barn i bombräder mot sjukhus. Det går inte att plåstra om detta galna sår. Mina pengar hjälper inte där. Fast på något vis måste jag försöka. Försöka göra så att historien inte upprepar sig gång på gång. Försöka med det jag kan göra. Lindra för dem det går att lindra för.

Jag vill fira de som aldrig blev mammor men som gärna hade velat det. Flera finns i min närhet. En firade igår en livslång kärlek genom att gifta sig. Jag vet vad hon gått igenom. Hon har alltid varit en extra mor till mig.

En tryckte in sin son som halkat ner i drogernas hål på en olivolje sommelierkurs och sen öppnade hon en affär till honom som de driver tillsammans. Han faller emellanåt igen. Men hon står fast. Affären är kvar. Så starkt!

En får sitta timmar i samtal med sin f d stepdaughter, som hon kallar henne, fulla av kärleksproblem. Och det gör hon gärna för den lilla flickan hon fick på köpet i en relation som sen gick åt skogen är kvar i hennes hjärta.

En annan som blev lämnade då hon bad om ett barn men ändå tog tillbaka kärleken senare och nu försöker vara mamma till fyra bortskämda vuxna barn som bara klankar ner på hennes tre olika varmrätter. Till henne vill jag skrika att jag förstår men det är inte värt det. Det finns andra barn som behöver hennes omtanke.

Världen är full av olyckliga barn.

Olyckliga barn behöver lyckliga mammor och mammor som orkar kämpa.

Därför ska jag göra vad jag kan.

Och här får ni en ros från min trädgård allihop.

Ha en underbar morsdag!