Åkte till köpcentret i måndags.

Var så illa tvungen. Köpa kaffe och lite grejer på IKEA stod på programmet.

Det är bara att djupandas och ta sats.

Måndagar är bra.

Lite folk. Gott om parkeringar.

Klarade först av kaffehämtandet. Förbeställer på nätet för jag klarar inte av det där med att stå och välja från listan framför ett väntande butiksbiträde.

Jag har ju mina begränsningar där och när man inte själv kan ta saker får jag känslan av att vara tillbaka på tiden då man stod där och försökte rabbla en intränad ramsa på gamla systembolaget utan att verka minderårig fast man inte var det sen en lång tid tillbaka.

Lilla gumman kan själv, tänker jag och går stolt ut från affären med min färdiga kaffepåse och efter att ha slängt de jäkla använda kaffekapslarna i deras sopfack till återvinning.

Sen bjuder jag mig själv på en runda för att se lite kläder som jag dissar och ”inte behöver” trots att jag visst gör det samt köper de där ögondropparna som jag glömt att beställa fast jag ju inte längre kan leva utan dem.

Det är mellan två affärer där inne som jag hör det. Det är ingen vanlig modern musik som jag varken fattar eller vet vad det är för något.

Det är Kate Bush. Running up that hill, som jag inte hört på länge.

Innan jag vet ordet av går jag runt och slöglor i skyltfönster medan jag sjunger med Kate. Så har jag aldrig gjort. Men det känns helt rätt. Jag liksom struntar i om någon hör mig för detta var det bästa jag varit med om på länge.

Min favoritsångerska på ett sketet köpcenter.

Allt går som en dans sen och jag förlåter dem faktiskt för att jag inte har en aning om vem nästa sångerska är eller ens vet vad det är för låt.

På IKEA hör jag inte ens musiken för jag är så uppfylld av ”min musik”.

När jag på eftermiddagen läser bloggar lyssnar jag på The Sensual World, som gick varm 1989/90 hos mig, men måste avbryta ofta för att sjunga med.

Läste på Kate Bush’s FB-sida att en av sångerskorna i Trio Bulgarka som var med och gjorde denna fantastiska skiva dog häromveckan.

Hon var 87 år gammal och sjuk sedan länge.

Här kommer en av låtarna som Trio Bulgarka är mest framträdande på.

De ger mig gåshud.

Jag måste också ha med min absoluta favorit från den skivan såklart.

Och eftersom min måndag räddades av detta kanske jag kan rädda er onsdag genom att avsluta detta inlägg med denna:

Vem vet…