Det var tydligen bara en ovanligt trött dag för mig och hunden igår.

I morse vaknade jag strax innan fem och behövde gå på toaletten.

Släckte ljuset i sonens rum, vilket han som vanligt glömt på och öppnade dörren för hunden som sovit där i natt igen. Han traskade rakt ut i köket och drack tills han fick hosta. Stackaren var sååå törstig.

Jag gick på toaletten och kröp tillbaka in i sängen. Sen hörde jag hur hunden gick runt runt runt. In i mitt rum. Ut igen. Lite gnäll. Som om han egentligen inte ville störa men faktiskt kände att han behövde det. Han är väldigt british, min hund. Det ska mycket till innan han säger åt på skarpen.

Jag låg en stund och tänkte att det kanske inte var så farligt men sen gav jag upp, klädde på mig och tog honom med ut på vanliga kvartersrundan.

Tre bajspåsar fulla senare försökte jag somna om lite. Det gick inte alls. Klarvaken och med en undrande hund bredvid gav jag upp och intog yogamattan för meditation i trädgården som jag brukar. Wish blev så glad att han for runt som en valp i åttor runt trädet och inunder buskarna.

Märkligt hur vi verkar vara så synkade att vi har samma energi.

Ja, jag tokspringer inte precis men ett långt pass på mattan efter meditationen sitter helt rätt.

Sen hänger jag en stund vid frukostbordet och där ser jag att spindlarna har härmat mina virkade vimplar och byggt på lite grann (kan vara så att jag härmar spindlarna med min virkning förstås…)

Det går en tråd från det lilla nätet vid vimplarna till en av amplarna där det redan är fullt med väv. På bilden fick jag inte med tråden riktigt. Men det kanske ger en ide’ om hur det ser ut.

Den spindel, eller om det är samma, verkar inte ha följt samma mönster i ampeln som vid vimplarna för det är ett virrvarr av nät i den.

Sitter länge och studerar nätet.

Tänker på den ohyfsade spindel som byggt ett stort nät i min välstädade verktygsbod. Hahaha, inte för att jag inbillar mig att det ska vara städat där i resten av min tid och inte heller att spindlar ber om byggnadslov, men ändå. Hur fräckt! Dessutom rör den sig bara minimalt då jag hämtar något därinne. Som om den blir lite störd av min framfart. Som när min son håller på i köket och jag kommer in för att jag också är hungrig och han undrar om jag måste vara där precis nu. Såna himla ide’er jag har va?

Sen går jag in och hämtar min svenska flagga. Den som barnen hittade en gǻng i Sverige och som jag fixat ny knopp till då den gamla försvann i fjor då den hängde här ute. Den ramlade ju ner ett antal gånger så en gång ramlade knoppen av. Hittade den konstigt nog aldrig. Kanske att något djur fick den med sig…

Nu har jag knutit fast flaggan ordentligt med såna där plastklädda ståltrådsbitar.

Och precis som Solöga säger om spindeln så tar vi det lugnt idag hunden och jag.

Ha tålamod. Lite småplock blir bra.

Och så köpa lite glass förstås.