Jaha, slutar vara dum mot mig själv.

Riktar blicken ut mot min trädgård.

Där går koltrasten som varje morgon sjunger de vackraste sånger och plockar byggmaterial.

Koltrasten som betyder förnyelse och förändring.

Inte sitter den och gnäller och tycker synd om sig själv.

No way!

Den plockar och bygger nytt.

Jag hör mig själv tacka ja till att sjunga i kör.

Jag känner mig själv spritta till invändigt när städhjälpen frågar om yogan.

Nya ideer växer fram. Planerna surrar igen.

Tack för det du lilla koltrast!