Faktiskt känns det som jag vill fylla huvudet med lite lättare ting just nu.

Sitter med ett berg av jobb, skrivjobb, och vet varken ut eller in.

Säkert är det att man måste beta av och hålla käft.

Det stormar igen. Skolan är på upphällning. Då stormar det hos oss.

Jag är trött enda in i benmärgen. Orkar inte höra varken den ene eller den andres argumentation. ” Gör bara gör!”. Exakt som jag måste, tänker jag ilsket och skriker det kanske med.

Sen mediterar jag. Fyller på med luftrum i mitt liv. Håller för öronen och tänker moln.

Ni behöver inte förstå. Ingen behöver förstå mig. Jag vet.

Tankarna går tillbaka till Colosseum. Till katten någon helt plötsligt såg där. Det var inte jag. Säkert en av mina vänner, som såg detta vackra djur sitta och sen promenera på de kvarvarande murarna över de underjordiska gångarna.

Katter som går sin egen väg…

Ur Solöga; Stärk relationen med dig själv. Min gåva till dig är att älska dig själv. 

Så vacker. Så självklar.

Och så såpbubblor som fascinerar alltid.

De far med vinden. Som vinden vill.

På en utav världens vackraste torg.

Det fyller jag på med en sketen måndag i maj månad.