Finns det ett bättre ställe att tanka fullt på? Jag tror inte det. Att få sparka omkring i det där mångfärgade löven, klappa de där gamlisarna på den mossbeklädda stammen, dra in våt jord och mylla i näsborrarna, låta hunden gå bananas fullständigt i frihet och mannen med sin nya kamera som far runt som en faun.

Obs! Bilderna är mina mobilbilder.

Skogen gör något med mig. Förutom att föra mig tillbaka till skolutflykterna med varm choklad i en termos och halvtorra mackor. Det var inte alltid jag uppskattade det, där jag satt darrande med vantarna i knät. Som om jag inte förstått förrän efteråt. Nu när dofterna påminner.

Axlarna sjunker ner. Jag slutar hosta. Jag kan promenera i timmar utan att klaga…till och med i uppförsbacke.

Och så svamparna. Nej, jag plockar inga. Kan noll om det, så skogsrå jag är.

Jag håller mig till att beundra dem. Så vackra.

Vissa ser ut som gjorda av glas. Andra lite håriga. En är helt enorm. Vissa krumbuktar sig. Ja, även de som är på väg att dö är faktiskt vackra. Åtminstone enligt en svampbeundrare som mig.