är det i detta som är sorg blandat med frihet.

En dag gråter jag så att det skvalar för att nästa skratta mig halvt fördärvad med sönerna eller någon rolig kompis.

Häromdagen berättade minstingen om hur det var när jag var i Sverige. Hur han, inte oväntat, fick reda ut en hel del som någon annan bara inte kan fixa. T ex tvättning av kläder.

Sen skrattade jag så att jag nästan var tvungen att stanna bilen, jag körde, då han berättade om när den där andre delat ut tomater till sköldpaddorna eftersom han kört slut på sallad som borde ha räckt åtminstone en vecka enligt vår beräkning.

Beskrivningen av hur sköldpaddorna ”bajsade sig fram” var helskön. Raketpaddorna fyllde liksom platån där vi har bordet i trädgården med långa raddor av bajs till minstingens stora förtret. Han skulle ha grillfest med kompisarna för att fira en kompis födelsedag på kvällen och hade just städat därute.

Jag skrattade som en tokig och frågade om jag fick använda mig utav detta. Fick ett ilsket ja, sen skrattade han med.

Sköldpaddsframdrivning liksom. Bajshumorn tar fart igen.

Även lösningar på saker och ting kan få tvära kast.

När man vänder på mitt namn och skriver efternamnet före mina båda namn kommer pengarna helt magiskt in på kontot.

Lösningar man hittar själv tillsammans utan bank eller post.

Ha ha ha! Humor det med ju.