Jag drog kort för hela året vid årsskiftet. Mina djurkort. Denna månaden är det biets kort. För att få balans står det att jag ska ge mig själv en minisemester.

Det krävs ingen lång eftertanke. Jag vill ligga i blöt. Vatten behöver jag.

Så jag beger mig till termerna. Där vi var för fyra år sedan. Fast på kvällen då.

Nu har jag bokat in mig på dagen en vanlig tisdag. I fem timmar får jag vara där.

Man blir glad bara man går från parkeringen.

Där inne är det som på romarnas tid. Jag går i kneipprännor, badar turkbad, ångbad, ansiktsmasserar mig själv, bubbelbadar och bastar. Duschar varmt och kallt. Går ut i trädgården till utomhuspoolerna. 

Droppar in i ett tält där man kan sitta framför en liten eld och fundera.

Äter i buffen och konstaterar att jag är den enda ”ensamma” människan där. Alla är typ tre, fyra eller åtminstone två. 

Fast det är en helt okej känsla. Rent av skön. 

Sen konstaterar jag att nästan alla kvinnor är sminkade och har fixade naglar. 

Öh, tänkte inte ens så långt som att raka benen.

Men det är ju vinter och jag struntar faktiskt i det då. Högaktningsfullt.

Också en bra känsla. Om ni nu är intresserade av det ha ha!

Efter lunch sjunker jag ner i det 36 gradiga bubbelvattnet igen en stund. 

Ångar mig också lite till innan jag drar mig upp mot viloavdelningen. 

Sitter en stund framför elden där i gungstol.

Flyttar över till favoriten; äggkorgsgungorna.

Fast ärligt talat så om jag vetat att salen med hästvagnsljud skulle vara så avslappnande så skulle jag nog masat mig in där direkt efter lunchen.

Någon snarkar och klockan är lite för mycket. Jag är rädd att somna och sova typ två timmar. Så mycket tid har jag ju inte.

Jag ligger ändå en bra stund på den sköna, mjuka madrassen med liten lampa över som man kan tända och släcka som man vill innan jag motvilligt går ner mot omklädningsrummet. 

Noterar en kvinna på sista madrassen som fortfarande har ögonen på sin mobil precis som hon hade under lunchen. Maken eller vännen sover sött på madrassen bredvid.

När jag duschat och använt mig av tvålar och krämer som står till fritt förfogande, går jag skönt avslappnad till bilen. 

Tar två sista bilder.

Min utgång. Till och med mina rynkor ser avslappnade ut.

Ja, tänker så smått att om jag nu måste stanna kvar här så kan jag ju lika gärna göra sånt som gör mig gott.

Så det var nog inte sista gången jag satte min fot där.