Det är när jag vaknar tio i fem, trots att jag inte fick min eftermiddagsvila igår alls, som jag inser att jag snurrar in mig i en omöjlig filt.
Det är hus med trädgård, papperna som inte kommer från uppfödaren, Wish med ett öra som hänger ner, läkarbesök, resa till Sverige till jul eller ej, en spa vistelse som går ut i juni 2027, sprutan hos husläkaren och så vidare och så vidare.
Försöker med alla olika sorts yogatekniska omsomningsmetoder.
Det går inte alls. Det bara surrar. Så kommer Wish. Han gnyr.
Vi går ut och helt plötsligt slår det mig hur korkad jag är. Det kommer aldrig att lösa sig med något så länge jag kör samma skiva om och om igen.
Släppa taget är det enda som fungerar. Fortsätta att leta men släppa taget.
Svårt att bli avslappnad sådär utan vidare.
Rullar ut yogamattan inomhus, när vi kommer tillbaka från första promenaden, då de sista dagarna varit så kalla och råa där ute vid trädet.
Hundarna anpassar sig.
Scott som upptäckt hundleksaker de sista dagarna tuggar på dem.
Wish suckar och lägger sig sen ner i väntan på att jag ska bli klar.
Jag får också anpassa mig efter Scott som vill tugga leksaker på min yogamatta. Jag flyttar runt hundkropp och leksaker där jag behöver lägga mig eller ett knä eller en hand. Efteråt ger jag mig tio minuters vila på rygg och upptäcker, när timer plingar, att jag har valpen vid huvudet. Tror visst att jag somnade. Tror visst att han gjorde det med.
Lägger mig på sidan och landar med näsan i den mjuka, varma pälsen.
Gosar in mig en stund.
Wish som alltid håller ett litet avstånd har somnat han med.
Det är en fullständig syntoni.
Kommer att tänka på en vaggvisa.
Skriven och framförd av de bästa.
Efter frukost tar jag Wish till veterinären.
Han har öroninflammation.
Släppa taget men göra det som måste göras.
Så får det bli.
Hej Marika!
Såå gosigt att vakna intill lilla Scott efter yogastunden ❤ Och gullisar när dom sover mittemot varandra 🙂
Hoppas det går bra med öroninflammationen!
Och helt rätt tänkt… ibland måste man släppa taget och göra det som måste göras helt enkelt 🙂
Kramar!!
GillaGilla
Det gick bra. Otroligt att man bara kan spruta in lite grejs och så mår han bättre. Kramar tillbaka
GillaGilla
Så fint! Och tack för påminnelsen om denna ljuvliga vaggvisa! Sjöng vi ofta på lantbruksskolan där vi hade en rolig lärare som kallades Totte av eleverna.
GillaGilla
Haha vad roligt! Visst är den ljuvlig!
GillaGilla
Du har så rätt i detta. Göra det som måste göras, men släppa taget om det som vi inte kan styra över eller som behöver tas om hand vid senare tillfälle.
Jag älskar den här vaggvisan, jag älskar Hasse och Tage och skrattar ibland fortfarande högt då jag hör deras sketcher. Att tänka dig gosa in dig i pälsen på Lilleman känns mjukt och fint. Hoppas att du hittar ut ur snurret! Kram, kram.
GillaGillad av 1 person
Jag är lite ur snurret. Ska träffa en kompis idag. Det brukar också hjälpa. Kram
GillaGilla
Stackars Wish men med rätt medikamenter brukar det ha snabb och god effekt. Vår Miss M har haft det och vi lyckades få bort det genom droppar och att tvätta. Antibiotika behövdes inte.
Att släppa taget är ibland helt nödvändigt men det kan vara svårt. Lite av en träningssak skulle jag tro.
En fin och rar vaggvisa tycker jag. Det var dock länge sedan jag hörde den så tack för påminnelsen.
Kram
GillaGilla
Tydligen finns det numera en sorts droppar som veterinären sätter i en gång och om det inte hjälpt efter en vecka blir det en omgång till. Så skönt att slippa jaga runt med droppar och tvättningar. Han verkar redan bättre. Kram
GillaGillad av 1 person
Så skönt att han verkar bättre!
GillaGilla
Må Wish krya nu när han, förhoppningsvis, fått rätt medicin. Stackars vovve med öroninflammation.
Kan tyvärr inte se den video du lagt upp, handlar om rättigheter .. ja du vet … pust … Hasse och Tage förstår jag av ovan kommentarer, …. sov lille Totte???
Kram och trevlig helg
GillaGilla
Jaha, sätter in både youtube och spotify för jag tänker att något ska gå att höra och se. Tråkigt att det inte funkar! Wish är redan bättre. Så skönt! Kram
GillaGilla