Planterade om alla mina inomhusväxter så fort jag orkade när jag kom hem från sjukhuset.

Använde mig av min gamla bokashijord som jag fortfarande har lite/ganska mycket av i en hink i trädgården.

Ja, jag gav upp sommaren efter där då alla mina bokashinkar verkade öppna sig av sig själva i den galna värme vi har här. Det luktade överallt och var väldigt obehagligt innan jag kunde blanda ner den i annan jord. Sen dess har jag använt mig av den.

Tanken var att jag skulle ta upp allt till hösten igen men kom av mig. Killarna lyssnade på mig när jag sa att köttben inte fick lov att läggas där. Hunden är de ju rädda om. Men jag plockar fortfarande musselskal och äggskal som inte alls bryts ner och jag tycker mig minnas ha sagt inte skulle ligga där.

Nåja, jag tänker ta upp detta sen någon gång i framtiden för jag tycker fortfarande att det är ett underbart sätt att återanvända matrester. Och dessutom blir växterna så glada när de får av den jorden.

Mina stackars inomhusväxter hade blivit totalt bortglömda i allt mitt elände. Ja, de är ju helt och hållet mitt ansvar och det är så svårt att få någon annan in på denna bana.

Fast till min förvåning verkar det som de har trivts med detta. En utav orkideerna som jag aldrig någonsin lyckats få att blomma om, med alla konstens regler jag läst på instruktionerna; sätta i vattenbad , spruta lite vatten på osv, har nu en knopp. Egentligen hade den två men en ramlade av innan jag flyttade upp den lite bättre i ljuset. Det är inte så mycket bevänt med ljus i vardagsrummet så de får lite samsas om det. Orkide’erna blev inte omplanterade utan fick bara annan placering. Men det verkar funka så.

Nu bara växer och växer den.

Snart kommer den att explodera och jag är så himla lycklig för detta event att jag vill dokumentera vartenda litet steg.

Det är som att vänta barn.

Den har uppenbarligen klarat de kritiska första veckorna och nu så är det snart dags vilken stund som helst.

Självklart ska ni få se när blomman är klar.

Fattas bara annat.