Av glas

Vissa stunder känns det som att jag ska gå sönder. Som om hela min uppenbarelse är av sköraste laget. Liksom de där tulpanerna jag köpte av gatuförsäljaren. De som dör innan de öppnas. Troligtvis var de frusna. Ofta är det så. Man fryser ner blommor för att stanna av utvecklingen och så utvecklas de aldrig. …

Fortsätt läsa Av glas

Ohälsa.

Galna dagar blandas med små kulturella- och naturupplevelse -smitningar. Fredagen börjar illa. Ett telefonsamtal från min sons skola kastar mig ner i avgrunden. Han finns inte att hitta på skolan. Dit kom han. Hos vicerektorn var han och sen försvann han. Jag dör igen. Hittar honom hos en kompis. Han tjatar om komplotten. En lärare …

Fortsätt läsa Ohälsa.

Blåst

Känner mig blåst på några saker av folk jag trodde var vänner. En sak fattade jag inte förrän en annan vän pekade på den. Spräckte min bubbla genom att säga; -men hur kan det vara att du försvann därifrån? Det var ju din grej, som den andra så kallade vännen tog över bara sisådär. Jag står …

Fortsätt läsa Blåst