På måndagen vaknar jag med en galen hosta och rinnande näsa. Funderar på att jag bör ringa dagiset när jag ser att föreståndaren redan lämnat ett röstmeddelande kvällen innan, efter att jag stängt ner allt. Barnen i min grupp sitter i karantän. Två barn har testat positivt. Okej, svarar jag (med skrivet meddelande för jag …
Andra försöket
att ta hunden till min favoritpark. Gick nästan lika dåligt som förra gången. Dvs han hakade på några snygga tikar och jag fick honom runt sjön utan att dra alltför mycket. Mer än så går inte. Trots att han gillar isen i gräset och rullade sig gladeligen blir min parktur ingen större hit i hans …
Tur att ljus finns!
Vad var det egentligen som hände?, tänker jag när jag försöker se i den dimmiga backspegeln. Kanske var det inte så farligt som jag minns? Kanske kunde vi ha jobbat vidare tillsammans? Kanske överdriver mitt minne? Tur att alla mina anteckningar finns! Tur att mina blogginlägg finns kvar! Ja, för även om jag bara antydde …
Varning för flum!
Ser mig själv som en spirituell människa. Fast jag tror inte att jag har någon särskild gåva mer än någon dröm som slagit in och en viss känsla av att det här bara måste vara så. Jag vet ju att när jag bara lyssnar in mig själv så vet jag exakt vad jag ska göra. …
Vi är tillbaka. Tillsammans. Sönerna, hunden och jag. Hunden och jag går på promenader igen. Upp på den där kullen blev det idag. Den är så vacker. Vi är själva där. Magiskt! Som om vi var någon helt annanstans. Inte i en skitig, skränande storstad. Vi fastnar på ett ställe då det växer vilt. Jag …
Landa som en vråk
Jag älskar att flyga. Har gjort det sedan första gången då jag var 19 år...tänka sig mina söner har hunnit flyga massvis av gånger mera innan 19... Därför blir jag så paff när jag får höra att min minsting är livrädd men bäddar ner sin rädsla ordentligt varje gång han ska upp i luften. Va? …
Gå in i 2022 med ett skratt
Har hittat tillbaka till humorn igen. Den torra lite svarta sorten. Det är svårt att leva nära inpå varandra men blir så mycket bättre när man lyckas vända stigande irritation till något roligt. Som när min bror kör bil och far sitter bredvid och kommenterar. När min bror sätter på vänsterblinkersen säger far: - du …
En god skåning
vet att snö är en mycket flyktig naturföreteelse. Därför blir jag alls inte chockad eller besviken när temperaturen går upp och dimman lägger sig som mjölk över allt. Man går ut en stund barfota på gräsmattan ändå. Skönt ju! Igår var vi i Malmö. Min far följde med. Det har typ aldrig hänt förut. Han …
Går bananas
på allt det vackra. Bara igår var det en dimmig dag och ändå lyckades jag med bedriften att hitta vackert därute i den gnistrande, iskalla, ovanliga skånevintervärlden. Jo, jag dippar också. Det känns som om covideländet inte vill släppa taget om oss. Skräcken slår till när någon börjar hosta. Vi kan inte bli kvar här …
Snö
Ja ni får ett blogginlägg till idag. Ja jag är förmodligen tokig, men ni får skylla er själva som tittar in här igen. Har landat i Sverige och går omkring med ett fånigt leende på läpparna. Jag kunde inte bli bättre belönad. Detta är min efterlängtade medalj. Tack universum!
Pranayama i Rom 