Känns som jag, förutom snor, sprutar farliga substanser. Går i taket när de ringer från sjukhuset för att tidigarelägga lungundersökningen. Jag ska alltså dit i morgon istället för på torsdag. Varför jag ska dit överhuvudtaget förblir en gåta för mig. Ska de liksom bara konstatera att jag är förkyld då eller? Fortfarande. Grrrr! Mannen som …
Där fick jag!
Regel nummer ett när du ska på undersökning på onkologiska avdelningen; se frisk ut! Jag börjar min snoriga torsdagsmorgon med att försöka dölja blå trötthet och piffa till utsuddade ögonbryn. Tar två "roliga" bilder för ett inlägg till min blogg som jag har i huvudet. Ska gå dit och ta min onkolog på sängen; nu …
Att dela
Att liksom bara öppna munnen och säga som det är. Inte gå omkring och tro att alla andra har den där dockskåpsfamiljen i reklamen vid frukostbordet som alltid ler, säger vänliga saker till varandra och sedan pyser iväg till framgångsrika jobb och skolor, pussande varandra hejdå utan några smällande dörrar och sura miner. Att bara …
Jag poserar
Jag känner mig alltid sjuk på något sätt när det är dags för, numera, årskontrollen. Är helt övertygad om att det friskaste bröstet gör ont (obs; det gör nästan aldrig ont när man är sjuk på riktigt!), att något i min lever eller gallblåsa, eller vad som, är rysligt fel. En timme innan måste jag …
Andningspaus
Vi behövde lufta vårt förhållande. Emellanåt måste man det. Bara dra iväg över en helg på tu man hand utan varken tonåringar eller hund. Rymma fast i ordnade omständigheter. Väl medvetna om att ordningen kan vara upp och ner vid hemkomsten. Denna gång tog vi tåget till Florens. Jag hade aldrig varit där och mannen …
Så kan det gå…
Babblar om att jag alltid ser allt så positivt. Skryter med mitt vändande av svarta stenar för en vitare baksida. PUAH! Spottar på mig själv idag. Har inte gjort något annat än att gräva skit idag. Allt har gått fel. Förutom yogan i morse då förstås. Den är precis det jag söker. Fördjupning. Resten skulle …
Dra mot det gröna
Allt som oftast när jag befinner mig utanför Rom känner jag klart att jag inte alls vill bo i denna stökiga, bråkiga stad. Allra tydligast blir det när jag är utanför staden. Som i söndags då jag var med mitt ena jobb i Farfa som ligger i Sabinabergen inte så långt ifrån Rom. Det sprider …
Bakom bedrövelsen
ser jag alltid en ljusstråle. Han ser mörkaste molnen. När sonen hoppar frukosten och far iväg som ett jehu långt innan skolingången ser jag kärlek och viljan att leva. Han ser anorexi och framtida skolk. I de svamp och ohyre-angripna rosorna ser jag det gröna som sticker fram. Han ser död och begravning. Jag vet …
Va?
Hjälper min son att skriva in sig på arbetsförmedlingen. Det är ett helt nytt system. Inte som när jag blev europamedborgare och kunde få den där papperslappen att ha som bevis på att jag sökte jobb. Stå i kö för en papperslapp som ingenting betyder utom att man är arbetssökande och om man hittar det …
Svart eller vitt
Ingenting är det...eller? Tänker att båda sidor måste få finnas. Gärna blandade. Sista dagarna inför valet har jag försökt spana lite. Ser ju egentligen bara vad som händer här. Vi är i händerna på legisterna. Det är ingen bra känsla alls. Egentligen är det mest ord som flyger omkring. Väldigt lite handling. Antar att det …
