Det är inte optimalt att meditera när man är arg och har druckit vin. Dricker för övrigt alldeles för mycket av just den röda sorten. Det får bli slut på det nu, tänker jag för hundrade gången denna vecka. Ja, så var det med den renlevnadsmänniskan...bara så att ni vet alltså! Det är inte heller …
jag är trött. Han sa; jag är tröttare.Hon sa; jag vet inte om jag fixar detta mer. Han sa; låt bli. Hon sa; jag tror jag flyttar. Han sa; vartdå? Till Sverige?Hon sa; ja, kanske fast inte än. Han sa; när?Hon sa; sen.Han sa; ?Hon sa; fast först flyttar jag bara till WordPress. Han sa; …
Jag vet fortfarande inte riktigt hur saker och ting fungerar men ska välan fixa detta med, som så mycket annat... Det jag har tänkt är att börja om. På ett nytt oskrivet blad. Nåja, inte riktigt. Jag kommer ju att ta med mig det jag skrivit innan. Det finns i mitt bagage. För alltid. Mera …
Här sitter jag igen. I ett väntrum. Italien är proppfullt med väntrum. Jag är spyfärdig på all denna väntan. Vem skulle ha kunnat tro det? Såg mig själv som en "vänteexpert". Tänkte att jag skulle kunna skriva det på mitt cv. Ha, cv ! Det var ju en uppmuntrande tanke. Vad ska jag med meriter …
Sitter där igen.Blicken fastnar på fötterna.Benen som är så smala att det gör ont att se dem. Både ben och fötter som slutar vilande på konstböckerna. Kvinnan som inte längre verkar veta att hon är en kvinna, men som äger de där benen och fötterna, var intresserad av konst. Vad kommer mina fötter att sluta på?Barnpedagogikböcker?Musikböcker?Skönlitteratur?Vet …
Åtminstone idag. Imorgon kanske det är över. Kanske.Var på onkologkontrollen i morse. Allt väl. Cancern håller sig undan. Jag frågar om den stora röda fläcken på otursbröstet.Onkologen blir nervös. Ber mig tala med kirurgen som satt in implantathelvetet. Det har jag redan gjort. Han ska ringa tillbaka. Enligt mannen, som idag var med, uttalar sig läkaren …
Inte ens tänka det ska man om man bor i Rom. Jag borde ha lärt mig det efter över 23 år här. Gång på gång trillar jag dit. Som igår. Jag skulle bara köra till banken och sen ta en sväng inom bokhandeln för att hämta ut sönernas nya skolböcker som jag beställt. Allt kalkylerat noggrant. Trodde jag. Hade inte tänkt på …
Det blir bara värre med åren. Att bo så långt ifrån sina föräldrar, att man inte bara kan svänga in på en kopp kaffe ibland, känns. Förr fanns den där lilla taggen kvar när man lyfte från Kastrup.En skvätt sorg som sen försvann snabbt uppe bland molnen. Numera finns den kvar. Jag skulle vilja ta …
Långsamt släpper ilskan och besvikelsen. Jag MÅSTE låta detta med jobbet vara. Inte blir jag uppringd för att få veta när jag får betalt för de två veckor jag jobbat. Det gör inget. Jag struntar i det. Pillar med lite småprojekt jag har liggandes. Ägnar tid åt hunden (det blir han glad för vill jag lova!)Planerar, men inte för långt fram.Till …
Det är inte alls så att jag vill ligga på rygg och skåda himlen hela mitt liv...men om det skulle vara så, vad skulle det vara för fel på det?Jag hinner jobba två veckor med gråten i halsgropen. Det känns utomordentligt rakt åt skogen.Allt.Så jag stannar hemma, peppad av en kompis. Ber att få bli uppringd av …
Pranayama i Rom 